söndag 28 november 2010

Hårda Killar


I dag har jag varit på "rock-konsert".
Bara hur jag uttrycker evenemanget tyder ju på att jag inte är ute så ofta.

Alla som var där var betydligt tuffare än mig, med döskalle-tröjor, näsringar etc. Varpå jag känner mig malplacerad.
Hemlängtan började redan i Garderoben när jag skulle hänga av mig jackan. Jag frågade den trevliga piercade killen i garderoben om det var varmt inne, eller om jag skulle behålla koftan på..ja menar i fall jag skulle bli kall om axlarna.<---Tantvarning

När bandet skulle börja spela så kastades det upp eldflammor i takt med trummorna, rent instinktivt kastar jag huvudet bakåt, puffar till frillan, och försöker få medhåll från någon om att - De där minsann kunde gått illa!. Ingen håller med.

Flickor och Pojkar med Bandtröjor kastar"dansar" sig till musiken och bufflar och knuffar, just då känns det inte som rätt läge att be dem att dämpa sig. Utan jag kliver snällt undan. Det är inte fegt att vara försiktigt.
Killarna i bandet såg minsann ut som ett gäng trevliga killar, och mamman inom börjar fundera mitt i publikhavet, om de har barn, fruar, vart de är i såna fall, ligger de och sover..Thats Just Me.

Å så slår klockan 00.00. Yes, parkeringstiden går ut om 4 min, Nu MÅSTE jag åka hem..Jippi.

Betyg: Lite hård musik för min smak, men trevliga killar med härlig dialekt, och schyssta riff på vissa låtar. Mest Plus får Sällskapet, Du vet vem du är.
Vad Hette Bandet?..Ja visst ja, Raised Fist

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar